Karlsbro (L): Sätt stopp för EU-kommissionens försök att hota strömmingen i Östersjön
Under gårdagen presenterade EU-kommissionen ett förslag om att ändra EU-lagstiftningen som reglerar fisket i Östersjön. Förslaget syftar till att ta bort den säkerhetsventil som idag finns i lagen som kräver att inga fiskekvoter fördelas när vetenskapen slagit fast att lekbeståndet av en art är så pass lågt att det ligger för nära den gräns som krävs för att garantera ett livskraftigt bestånd på lång sikt. Förslaget presenteras efter att EUs fiskeministrar under hösten beslutat att fördela fiskekvoter trots att vetenskapen och EU-kommissionen själva fram tills nu (utifrån den nuvarande lagstiftningens säkerhetsventil), sagt att inga kvoter skulle kunna fördelas för 2024.
Fiskeministrarnas beslut ledde till en debatt om huruvida EU-rätten följts och i sviterna av dessa diskussioner presenterar nu EU-kommissionen helt oväntat ett nytt lagförslag, som skulle göra att lagstiftningen skulle ligga mer i linje med det beslut fiskeministrarna fattade.
“Det är uppenbart att Kommissionen känt sig pressade att agera när fiskeministrarna så uppenbart fattat ett beslut som inte följer EU:s gemensamma lagstiftning. Nu lägger de plötsligt fram ett ogenomtänkt förslag som i praktiken innebär att man ger medlemsstaterna rätt att inte följa vare sig vetenskapen eller EU-lagstiftningen när det gäller fiskepolitiken. Det är oacceptabelt.
EU har länge tagit för stor hänsyn till fiskenäringens kortsiktiga intressen. Det har skadat miljön och fiskbestånden men också fiskenäringens långsiktiga intressen. Det är anledningen till att vi nu är i en kritisk situation för strömmingens överlevnad i Östersjön.
Låga eller inga fiskekvoter under en period är vad vetenskapen säger krävs för att vi på lång sikt ska kunna rädda strömmingen. Kommissionens förslag går helt emot Liberalernas politik om att strömmingen måste skyddas för att överleva, och jag kommer att arbeta hårt för att stoppa förslaget,” säger Liberalernas Europaparlamentariker Karin Karlsbro.
För ytterligare kommentarer eller frågor kontakta:
Linnéa Bjärum
linnea.bjarum@europarl.europa.eu
+46 73 427 56 92
Bakgrund i ärendet:
Målet med EU:s fiskepolitik är att fisket ska ske på ett sätt som säkerställer att nivåerna av arterna återställs till eller bevaras över nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning, baserat på den bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningen. Då sådan saknas ska försiktighetsprincipen tillämpas.
Detta slås fast i den gemensamma fiskeripolitiken (förordning 1380/2013) och den kräver i sin tur att flerårslplaner tas fram för olika marina ekosystem. För Östersjön görs detta i “Flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön” (förordning 2016/1139). Denna lagstiftning som förhandlades fram under föregående mandatperiod, är den lag som medlemsstaterna och EU-kommissionen har att förhålla sig till när det gäller förvaltning av fisk i Östersjön.
En viktig del i lagstiftningen återfinns i Artikel 4(6) som innebär att när det internationella havsforskningsrådet (ICES) slår fast att lekbeståndet av en art med mer än 95% sannolikhet är så lågt att reproduktionsförmågan för arten är reducerad så kan inte fiskemöjligheter (det som kallas fiskekvoter) fördelas. Detta har ansetts vara en yttersta säkerhetsventil för fiskbestånden. Tanken är att den inte ska behöva användas då andra delar av lagstiftningen, exempelvis Artikel 5 om skyddsåtgärder för bestånden, gäller innan lekbestånden blir så pass låga att Artikel 4(6) gäller.
Situationen för strömmingen i Östersjön har varit kritisk under lång tid och andra skyddsåtgärder som skulle ha införts, genom lagkrav i Artikel 5, för att vända utvecklingen i tid har antingen inte införts eller inte fått tillräcklig effekt. ICES slår i sitt råd till Kommissionen fast att även om inga fiskemöjligheter tilldelas under 2024 skulle inte det räcka för att garantera att lekbeståndet växer tillräckligt till 2025 för att Artikel 4(6) inte ska gälla.
Ministerrådet valde att ignorera den vetenskapliga bedömningen och Kommissionens ursprungliga förslag, som var baserat på den nuvarande flerårsplanen, när de i oktober fattade beslut om att tilldela fiskemöjligheter (även om fiskemöjligheterna som tilldelats för 2024 var lägre än de för 2023). I beslutet har rådet valt att radera alla referenser till flerårsplanens artikel 4(6) och uppmanat Kommissionen att revidera lagen så att denna säkerhetsventil tas bort för framtida beslut om fiskemöjligheter. Det är vad kommissionen nu har presenterat.