Min vecka – Aktuellt från Europaparlamentet

På tisdag har 1000 dagar passerat sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 

Hur vi ska utforma stödet till Ukraina, inte minst i skuggan av Trump som ny amerikansk president, debatterade jag mot Tomas Tobé (M) och Jonas Sjöstedt (V) i SVT. Där blev det uppenbart att Sjöstedts stöd till Ukraina inte är trovärdigt så länge Vänsterpartiet förblir en del av Vänstergruppen i Europaparlamentet. Se debatten här.  

Trots omfattande sanktioner fortsätter Ryssland sälja olja ut i världen. I torsdags röstade vi för en resolution om hur EU bör stoppa Putins så kallade skuggflotta i Östersjön som möjliggör den ryska oljeexporten.

I omröstningen om resolutionen i parlamentet blev det tydligt att vänstergruppen inte är att lita på, då 30 av gruppens ledamöter röstade ja till (5 röstade nej och 1 avstod) skrivningar  som uppmanade till att förhandla med Putin för att få ett slut på kriget. Det är svårt att inte tänka på valrörelsen när Vänsterpartiets tredjenamn Marta Aguirre föreslog samma sak i en debatt, vilket Jonas Sjöstedt snabbt fick ta avstånd ifrån. Här i Bryssel har han sällskap av 30 stycken Marta. 

Trots brinnande krig fortsätter Ukrainas jordbruk att leverera och spelar stor roll för världens livsmedelsförsörjning. Glad att jag i veckan fick välkomna Oleksandr Gaydu, ordförande i det ukrainska parlamentets, Verkhovna Rada, jordbruksutskott.

Avskogningslagen på agendan igen

Förra mandatperioden antog EU världens första lag mot global avskogning. Nu har den varit på agendan igen. 

Med en bred politisk överenskommelse skulle vi i parlamentet i veckan rösta om att skjuta upp den med ett år, för att underlätta för berörda företag att anpassa sina verksamheter.

Men EPP-gruppen, dit M och KD hör, valde att bryta överenskommelsen och istället kroka arm med de högerextrema. Detta gjorde omröstningen till ett spektakel som omkullkastar spelplanen för företagens investeringar i den gröna omställningen. Ändringsförslag, som dels urvattnade och dels ökade förvirringen bland de berörda industrierna kring implementeringen av lagstiftningen lades till. 

Även om det fanns starka skäl för uppskjutningen av lagstiftningen med ett år, behövde jag därmed i slutomröstningen avstå från att stödja den urvattnade och otydliga lagtexten. 

Vad Europaparlamentets godkända text nu i praktiken skulle betyda för Sverige, för EU och globalt är oklart, men vi litar fortfarande på att de flesta medlemsländer genom ministerrådet kommer att skjuta ner alla dessa ändringsförslag som väcker fler frågor än svar. Det är helt enkelt i allas intresse, eftersom tiden är knapp och ifall förhandlingarna mellan rådet och parlamentet inte blir färdiga innan nyår, kommer lagstiftningen att träda i kraft i sin ursprungliga form redan den 1 januari 2025. Om vi skulle hamna där, kan man lätt säga att EPP-gruppen, som gått in i förhandlingarna med målsättningen att skjuta upp  och urvattna, istället skjutit sig själva i foten med en oansvarsfull chansning.

Det har nu gått mer än en vecka sedan USA återigen valde Donald Trump till landets president. Jag skriver med Elin Nilsson i NA om behovet av beslutsamhet och handlingskraft från EU:s sida för att möta den nya politiska verklighet vi befinner oss i. 

30 år sedan Sverige folkomröstade om EU

I veckan är det 30 år sedan Sverige gick till valurnorna och sa JA till EU och Europa. Tre decennier senare kan vi konstatera att samarbetet har varit en lång framgångssaga för svensk del och förhoppningsvis tar vi snart nästa steg och byter valuta till Euron. 

I väntan på ny kommission 

I Europaparlamentet hölls de avslutande utfrågningarna av de blivande kommissionärerna. Som väntat blev tonläget mellan partigrupperna högt när olika försök gjordes för att inte godkänna vissa av kandidaterna. Fortfarande inväntas besked kring huruvida en ny kommission kan komma på plats i december eller inte.  

Liberala hälsningar,

Karin Karlsbro