Min vecka – Aktuellt från Europaparlamentet
Ja till euro och Europasamarbete på riktigt.
I regn och nordlig vind firade vi Europadagen i Stockholm och runt om i Sverige kampanjade Liberaler för att vi ska ta steget och gå med i EU fullt ut.
När Putin hotar, Trump sviker och Kina utmanar måste Sverige fatta beslut som stärker oss nationellt och som bidrar till ett starkare EU. Ett arbete för att förbereda Sverige för euron måste startas nu och Liberalerna måste ha det som ett krav i regeringsförhandlingar efter valet. Det är direkt oansvarigt att Sveriges inte har en beredskap för att kunna ansluta sig till valutsamarbetet.
Vi borde bli mer som Finland i EU, ha euron och ha som mål att vara med i själva kärnan. När jag igår deltog på ett panelsamtal med bland annat Finlands ambassadör i Sverige blev det så uppenbart att Finlands ambition var att delta fullt ut, för säkerhetens skull. För Sverige sågs EU-inträdet som en ekonomisk reform. Se gärna samtalet här.
På fredagsmorgonen möttes pendlarna på Odenplan av liberaler och eurokampanj. På eftermiddagen när de vände hem möttes de av en helt annan syn när Putinvännerna i Svensk-Ryska vänskapsföreningen samlats för en manifestation på torget, med talare presenterad som präst i Svenska kyrkan. Det här är inte första gången som företrädare sprider rysk propaganda i kyrkans namn. I en debattartikel i Aftonbladet lyfter jag fler exempel och kräver att Svenska kyrkan tar avstånd från både tidigare och nuvarande företrädare som tar ställning för Ryssland.
Ja till fortsatt frihandel för ukrainskt stål
Ukrainas stålproduktion är en ryggrad i försvarsindustrin och ger viktiga exportinkomster till ett land som går ekonomiskt på knäna. I torsdags var jag mycket lättad när parlamentet godkände förslaget om fortsatt tullfri handel med stålprodukter som jag har förhandlat fram.
Inför omröstningen i plenum hade jag tre olika alternativa anföranden med mig i handen. Skulle högerflanken skjuta ner förslaget? Skulle beslutet skjutas upp? Vem man kunde lita på var oklart in i det sista. En speciell känsla att hålla tal under en omröstning när hela parlamentet är samlat.
Beslutet föregicks av en påverkanskampanj i syfte att stoppa förslaget, och i länder som Polen har desinformation spridits, bland annat av den tidigare EU-kommissionären Janusz Wojciechowski. Natten innan fick jag sätta ner foten och klargöra för en av de större grupperna att de måste bestämma sig om de är för eller mot Ukraina. Det är avgörande att vi inte låter dessa krafter styra EU:s hållning. Ukraina behöver vårt stöd – nu mer än någonsin. Läs mer om detta här.
Hur botar du din Trump-ångest? Mitt recept finns här i veckans debatt om Trump-tullar.
Under veckan fattade vi en rad beslut som uppmärksammats i svensk media. Jag röstade ja till förslaget om att utifrån vetenskapliga bedömningar anpassa den europeiska skyddsstatusen för vargen till rådande förhållanden. När parlamentet tog ställning för att sänka ambitionerna för utfasningen av fossildrivna fordon i Europa röstade jag nej, vilket Sverige också gjorde i rådet. Att en majoritet vill bromsa den gröna omställningen är olyckligt.
Det var väldigt känslosamt när vi höll en ceremoni över andra världskrigets slut. Tre veteraner deltog och påminde oss om vilket ansvar vi har för freden och demokratin i Europa. Denna allvarsamma stund avslutades med att att Europahymnen framfördes av en ung ensembe. Vi stod upp i respekt för veteranterna, för alla krigets offer och för vårt gemensamma ansvar framåt. Men ledamöterna längst ut till höger visade sitt förakt genom att förbli sittande. I ett sådant ögonblick är jag extra stolt över Liberalerna och vår kristallklara hållning och övertygelse om att vi behöver ett starkt EU byggt på liberala grundvärderingar.
Liberala hälsningar,
Karin Karlsbro
PS: följ gärna mig på facebook och instagram för att hålla dig uppdaterad. Här hittar du förra veckans nyhetsbrev om du missade att läsa det.