Min vecka – Aktuellt från Europaparlamentet

Ukraina hotas av rysk invasion. Putin försöker diktera hur andra länder ska styras och vilka de ska samarbeta med. På grund av de ryska hoten är Ukraina också på väg mot en ekonomisk kollaps. I det läget måste demokratier hålla ihop. Vi är skyldiga Ukraina, politiskt, ekonomiskt och militärt stöd. Ukrainas sak är vår. 

Europaparlamentet har inte befogenhet att fatta alla beslut som jag skulle vilja se, men vi ska göra allt vi kan. Därför var det självklart att säga ja till att snabbehandla och säga ja till ett ekonomiskt stödpaket till Ukraina i form av ett lån på 1,2 miljarder Euro. 

SD röstade, som enda svenskar, i sällskap med den franska extremhögern, nej till förslaget (den första omröstningen på måndagen handlade om beslutet skulle behandlas skyndsamt – där lade de ner sina röster. I beslutet om sakfrågan på onsdagen röstade två av dem nej och en lade ner *Peter Lundgren har i efterhand meddelat att även han avsåg att rösta nej). Det var en en käftsmäll mot Ukraina som uppmärksammades i svensk press. 

Det är inte första gången SD mobbar Ukraina. När Europaparlamentet röstade om det associationsavtal som ukrainarna faktiskt genomfört en revolution för att fullfölja, konstaterade dåvarande SD-ledamot Kristina Winberg att “detta var ingen rolig dag för oss”. Att SD nu tillsammans med parlamentets mest Kreml-vänliga krafter motarbetade stödet debatterade jag i P1 morgon vilket också fick uppmärksamhet av podden Det politiska spelet. 

Nyligen debatterade jag i SVT EU:s syn på Rysslands hot mot kollegorna från SD och V. Det är så uppenbart att de båda ytterkanterna har en farlig politik för Europas säkerhet. En stor framgång för alla liberaler var denna veckas viktiga besked från EU-domstolen som kom i onsdags. Där konstaterades vad vi länge väntat på: det är lagligt att stoppa bidrag till EU-länder som bryter mot rättsstatens principer. Den så kallade konditionalitetsmekanismen, som inte minst den liberala gruppen kämpat hårt för, och som är tänkt att kunna stoppa bidrag till länder som bryter mot rättsstatens principer, strider inte mot någon lagstiftning. Det här är oerhört efterlängtat, men borde också ha kommit mycket tidigare. Ungern och Polen överklagade beslutet för att vinna tid. Men nu finns inget att vänta på längre. Detta är en seger för alla som vill ha ett EU baserat på gemensamma värderingar – och inte ser EU som en kassako som kan mjölkas, och där regler kan tummas på utan konsekvenser. Låt mig säga det igen, EU är ett samarbete, inte en bankomat.

Liberala hälsningar med förhoppning om att vi slipper ett nytt krig i Europa,

Karin Karlsbro