Min vecka – Aktuellt från Europaparlamentet
Historiskt. EU-kommissionen rekommenderar att Ukraina får kandidatstatus i EU.
Det var ett välkommet beslut som vi under fredagen tog emot med stor lättnad. Ukraina slåss inte bara för sin egen existens, utan för att få välja väg och bli en del av den europeiska familjen. Även Moldavien föreslås få samma status. Detta kommer förstås stå överst på agendan på nästa veckas toppmöte i Bryssel.
I veckan röstade vi i Europaparlamentets miljöutskott om den så kallade taxonomin, alltså vad och hur man ska kategorisera vad som är hållbara investeringar. Det blev ett nej. Hade vi Liberaler fått bestämma hade förslaget sett annorlunda ut, men efter väldigt många turer var det en kompromiss som viktigast av allt inkluderade kärnkraft, samtidigt som gasen fasas ut och ställs under mycket hårdare krav.
Vi befinner oss i en klimatkris och energikris, samtidigt som det pågår ett krig i Europa – där energifrågan är en extremt viktig komponent i det geopolitiska pusslet. Jag skulle vilja säga att det vilar ett stort ansvar på dem som jublade när förslaget fälldes. Hur tänker de sig att Europa ska klara av att både minska klimatutsläppen och öka energisäkerheten på lång sikt?
Förhandlingarna om lagförslaget mot avskogning fortsätter. I handelsutskottet röstade vi om en rapport kring handelsrelationerna med Indien, som har kommit i nytt ljus under senare tid. Vi i utskotten fick även en genomgång av de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina. Att Rysslands ekonomi inte kollapsat beror på ökat utbyte med Kina, och det finns all anledning att fördjupa sig i hur handelsrelationerna utvecklas globalt just nu. I veckan medverkade jag i ett panelsamtal på temat “Is trade still a thing?”, på Politicos Competitive Europe Summit 2022 som kan ses i efterhand här. Mitt svar på den frågan är givetvis ja. Oroliga tider får inte låta Europa sluta sig mot omvärlden. Handel och tillväxt är förutsättningen för att vi ska kunna axla de stora utmaningar vi ställs inför.
Vid årsskiftet blir Sverige ordförandeland i EU. Under ett halvår ska regeringen hålla i taktpinnen i EU:s ministerråd. Vad Sverige vill vet jag faktiskt väldigt lite om, än så länge. Så var det inte inför det franska ordförandeskapet. Sverige är inte Frankrike, men vi måste öka ambitionerna med vad vi vill med EU. Än finns det tid för Sverige att axla rollen på ett proaktivt sätt och ta till vara på makten som ligger i dagordningen. Om detta skrev jag i Liberal debatt.
I början av veckan hade jag nöjet att göra en liten Mälardalsturné. Spännande besök på det nya universitetet i Västerås och goda samtal, god kampanj och god lunch med Liberalerna i Eskilstuna och Sörmland. Tack!
Juni och pridesäsongen är i full blom. Fint att få avsluta veckan med att medverka i HBT-liberalernas seminarium under West Pride när de presenterar sin rapport om hotet mot HBTQ+-rättigheter i Europa. Häromkvällen hade jag också äran att få delta i firandet av London Pride 50 år på det brittiska residenset som bjöd på den absolut läckraste tårtan. Lika delar glädje och allvar, precis som pride ska vara.
Liberala hälsningar,
Karin Karlsbro