Min vecka – Aktuellt från Europaparlamentet
Europa är i krig. Den ryska invasionen i Ukraina lämnar ingen oberörd. Det gör ont att ens existera när man ser den humanitära katastrof som Ryssland skapat.
Nu när kriget pågått i en vecka står det klart att Putin gjort två stora felbedömningar. För det första missbedömde han Ukrainas beslutsamhet och försvarsvilja. För det andra hade han inte föreställt sig att EU och Väst skulle stå mer enade än någonsin, vara beredda att slå till med historiskt skarpa sanktioner och ge Ukraina vapen.
I Europaparlamentet inleddes den speciella debatten om Ukraina med ett tal av president Zelenskyj, uppkopplad från sitt gömställe till skydd från de ryska förband som har till uppgift att mörda honom. Jag hoppas att de varma applåder han möttes av verkligen nådde fram. (Lyssna gärna på det gripande talet och de tal som följde efter av bl.a. Ursula von der Leyen.)
Hela 637 ledamöter ställde sig sedan bakom den Ukraina-resolution som jobbats fram. Vänsterpartiet tillhörde dock inte denna majoritetet. Tillsammans med 25 andra avstod Malin Björk i omröstningen, motiverat av svamliga bortförklaringar om att texten var för Nato-vänlig. Endast 13 röstade emot. Att Vänsterpartiet hatar Nato mer än Putin – det är extremt.
I Kyivs barrikaderade presidentpalats skrev president Zelenskyj under Ukrainas medlemskapsansökan till EU. Ja, är helt enkelt det enda svaret vi kan ge till det ukrainska folket som nu utkämpar en strid för de värderingar vi gemensamt vill försvara. Om detta skrev jag tillsammans med Liberalernas Joar Forssell och Olle Johnsson från LUF i Svenska Dagbladet. EU-ländernas befolkningar har genom sitt enorma stöd i form av nödsändningar, demonstrationer och utsträckta händer till de som flyr, visat att man delar den uppfattningen – Ukraina är en del av den europeiska familjen.
Det är väldigt fint att Zelenskyjs parti har knutit sig till den liberala europeiska familjen och ALDE-partiet. Beslut har fattats att ge dem “temporary extraordinary emergency affiliate status” tills de i sommar kan tas upp som medlemmar. ALDE ordnade också ett möte med Olha Stepfanishyna, Deputy Prime Minister, som direkt från en skyddsrum kunde beskriva läget på plats.
Vi vet ännu inte hur, eller när, kriget tar slut. Men en sak är säker. Putin måste stoppas. Därför är det rätt att Sverige och EU nu förser Ukraina med vapen, och att mycket svidande sanktioner införs för att strypa de inkomster som gör kriget möjligt, att tillgångar fryses och att flygförbud införs. Men, mer måste göras – inte minst humanitärt. Det är så viktigt att EU har fattat det unika beslutet att generöst ge fristad åt de som tvingats fly för sina liv i ett läge där en miljon ukrainare har tvingats lämna sina hem. Men jag noterar med sorg i hjärtat att Sverigedemokraterna anser att “Sverige är fullt”. Men det står samtidigt i kontrast till det enorma engagemang människor visar både i Sverige och utomlands. Flera länder har öppnat upp för människor att ta med sina husdjur på flykt och det pågår en diskussion om att ukrainare ska slippa roamingavgifter i EU.
Under veckan har ryska stridsplan kränkt svenskt luftrum, vilket jag tog upp på ett möte med EU:s ambassadör i Ryssland i torsdags. Liberalerna har länge krävt att Sverige ska ansluta sig till NATO, och nu tycker också en majoritet av den svenska befolkningen det. Ensam är inte stark.
Våra tankar går dessa dagar också till Rysslands befolkning som lever under allt hårdare press. I utskottet för mänskliga rättigheter kopplade vi upp oss mot Moskva och hade ett samtal med Dmitry Muratov, chefredaktör för Novaja Gazeta och mottagare av Nobels fredspris.
I måndags hölls omröstningen om gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp (CBAM) i handelsutskottet. Dessvärre lämnade EPP-gruppen helt oannonserat den uppgörelse vi tagit hand på, med följd att förslaget föll med en enda röst. Det är förstås en besvikelse och jag är också förundrad över att EPP hela tiden drivit en rent protektionistisk linje, helt på tvärs mot de internationella reglerna. Vi får anledning att återkomma till detta och EPP har av uppenbara skäl en hel del att förklara.
Liberala hälsningar,
Karin Karlsbro