DET ÄR DAGS NU – JA TILL EURON
Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina och oron i världen visar att ett starkt och sammanhållet EU är förutsättningen för fred och frihet i Europa. Det kan inte längre vara ett alternativ för Sverige att välja bort Europatanken, istället bör vi delta i samarbetet fullt ut. Tiden är inne för Sverige att ompröva ett 20 år gammalt nej till valutasamarbetet. Det är dags att säga ja till euron.
För drygt ett år sedan förändrades Europas politiska verklighet i grunden. Åter pågår ett krig på vår kontinent, sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Till följd av den ryska aggressionen har de flesta europeiska länder omprövat sin säkerhetspolitik. Både Sverige och Finland har sökt medlemskap i Nato och genom den europeiska fredsfaciliteten bidrar medlemsländerna gemensamt till att hjälpa Ukrainas militära försvarsförmåga, något som tills nyligen hade varit helt otänkbart.
Till skillnad från tidigare i historien har Europas länder den här gången lyckats stå enade för freden. Sedan invasionen har länderna gemensamt agerat mot Putins aggressionskrig och i solidaritet med Ukraina, som inte bara slåss för sin egen existens, utan för hela Europas frihet. De europeiska ländernas enighet är en enorm styrka och visat på vikten av ett starkt EU-samarbete.
Ett avgörande fundament för EU-samarbetet är den gemensamma valutan som över drygt två decennier har fört Europas ekonomier och länder närmare varandra. Euron som en självklar vidareutveckling av samarbets- och konfliktlösningsprojektet EU har tjänat Europa väl i både fredstid och under kris och krig.
Att Sverige fortfarande står utanför euron innebär att både Europasamarbetet och Sverige försvagas. Sammanhållningen och enigheten i EU är vårt vassaste vapen mot stormakter som vill oss illa. Euron är idag, efter den amerikanska dollarn den viktigaste valutan i världen och en starkare euro ger Europa ett större geopolitiskt spelrum. Att Sverige inte deltar fullt ut i samarbetet gör både oss och våra vänner i EU svagare. Om Sverige vill få ett större inflytande över svenska intressen i EU, och spela en större roll i både Europa och internationellt går vägen genom ett helhjärtat deltagande i valutasamarbetet.
Sveriges valutautanförskap gör oss också mindre inflytelserika i EU-samarbetet. Vi placerar oss själva i väntrummet samtidigt som medlemsländerna i euron fattar avgörande beslut om EU:s ekonomiska framtid. Kroatien är det senaste landet att ansluta sig till valutaunionen. Kroatien blev medlem i EU 2013, nästan 20 år efter Sveriges inträde 1995. Men sedan den 1:a januari i år när euron infördes har Kroatien långt mer att säga till om i europasamarbetet än vi. Det är deras finansminister som sitter vid bordet när ekonomisk politik, som i alla högsta grad påverkar Sverige ska stakas ut, inte Elisabeth Svantesson. Menar Sverige allvar med att vi vill vara en starkare röst i världen är det inte ett alternativ att stå kvar vid sidlinjen. Vi behöver komma in i matchen.
Euron har idag samlat på sig en imponerande meritförteckning. Trots kriserna som avlöst varandra sedan eurons införande har den gemensamma valutan stått stark. Eurokrisen, som många menade skulle innebära slutet för valutan, slutade med att euroländerna kom ut bättre rustade på andra sidan. Tack vare att det ekonomisk-politiska ramverket stärktes efter finanskrisen genom den så kallade finanspakten har euroländerna en mer harmoniserad finanspolitik. Med bankunionen finns idag också en bättre reglering och tillsyn av EU:s finanssektor vilket har bidragit till att stärka tillsynen av Europas banker. Sammantaget har dessa reformer bidragit till att minska risken för framtida kriser.
Det var förra våren som Sverige yrvaket insåg sårbarheten i att vara ensam och alliansfri utanför Nato och brådstörtat ansökte om medlemskap. Processen hade kunnat vara långt mycket enklare om vi inte väntat till sista stund. Ett svenskt inträde i euron kommer kräva en seriös debatt i Sverige och ett ordentligt underlag till beslut. Det behöver därför skyndsamt tillsättas en ny utredning som tittar på förutsättningarna för att Sverige både går in bankunionen och eurosamarbetet i närtid.
Snart 30 år har gått sedan Sverige senast utredde EMU-frågan och 20 år har passerat sedan folkomröstningen om euron. Världen runt omkring oss, liksom både EU och Sverige har sedan dess förändrats och vi behöver på nytt ta ställning till att delta fullt ut i Europasamarbetet. Sverige har inte råd varken ekonomiskt eller politiskt att fortsätta stå utanför. Det är dags att säga ja till euron.